trepalmer

Funderar på om jag bara ska konfrontera personen i fråga här eller vad? Jag spelar upp en scen i huvudet där jag egentligen säger allt jag känner till den här personen och då känns det bra. Som om att jag har vågat stå på mig och stå för den jag är. Meeen... Då börjar jag ju genast att tänka på att det faktiskt kan sluta illa också. Hon kanske blir sur och aldrig mer vill prata med mig  och det här är en person som jag verkligen inte vill förlora. Men som det känns nu så tror jag att det kommer bli utgången av det hela. 

Och då tänker ju jag att nä det är fan onödigt att konfrontera och förstöra allt. Det är ju inte bara jag som kommer lida av de... Men å andra sidan ska inte jag behöva gå och oroa mig för en sån sak som egentligen inte bara är mitt fel. Det är fan inte okej att lägga all skuld på en part och sen tro att dom bara ska säga okej och ge sig. Speciellt när så inte är fallet. Det kan hon glömma!!!

Jaja, just nu känns det bara som om att vi har vatten över våra huvuden och vi vet inte hur vi ska komma upp till ytan igen?